Helikopterrånet mot värdedepån G4S i Västberga 2009 är ett av Sveriges mest uppmärksammade kriminalfall. Rånarna fick med sig 39 miljoner kronor efter att ha sprängt sig in i byggnaden. Pengarna har aldrig återfunnits – även om teorierna är många.
Rånet har nu blivit tv-serien ”Helikopterrånet”, eller ”The helicopter heist”, och hade premiär på Netflix förra fredagen. Serien bygger på Jonas Bonniers roman ”Helikoperrånet” från 2017, boken är skönlitteratur men författaren skrev historien utifrån rånarnas vittnesmål.
I arbetet med tv-serien har manusförfattaren Ronnie Sandahl pratat med personer som var inblandade i rånet. I en intervju med Expressen säger Sandahl att han i sitt researcharbete fick veta saker som inte ens är känt för polisen.
– Det blev en märklig dynamik i att det finns så mycket information som är okänd sedan tidigare, men som är inbäddad i serien.
Sandahl kommer aldrig avslöja vilka konstnärliga friheter han har tagit i manusarbetet.
– Men sedan vet ju ingen vad som är skarvat av mig och vad som är sant. Det är så klart en del av möjligheten i att de kunde berätta för mig. Det är inte en dokumentär utan en fiktion.
Tio personer åtalades för inblandningen i helikopterrånet och sju dömdes. Polisen tror dock att det kan ha varit över 20 inblandande.
Mycket kring fallet är uppklarat. Mycket är fortfarande oklart.
Detta är sant och falskt i ”Helikopterrånet”
1. Visste polisen om helikopterrånet i förväg?
I serien får polisen Leonie Hamsik, som leder jakten på rånarna, uppgifter från serbisk polis om att ett rån mot en värdedepå i Sverige planeras. Informationen de får är att en helikopter kommer användas och med hjälp av avlyssning får poliserna ett datum: den 15 september. Poliserna misstänker att rånet kommer ske på värdedepån Panaxia i Bromma.
Detta stämmer. Rikskriminalpolisen hade vetskap om att det planerades ett rån i Stockholm och hade fått tips om det drygt tre veckor tidigare från serbisk polis. Förutom att de fick veta att en helikopter skulle användas informeras de också om att kuppen skulle ske senast 15 september. Som i serien trodde polisen att målet var Panaxia i Bromma. Men inget rån inträffade på det utsatta datumet. Först en vecka senare, 23 september, slog ligan till. Då mot G4S depå i Västberga. Rikskriminalpolisen fick sedan kritik för att de inte hade delgett informationen med Stockholmspolisen i förväg.
2. Var det fem personer inblandade i helikopterrånet?
Småbarnspappan ”Rami” är i desperat behov av pengar efter att dragit på sig miljonskulder vid en misslyckad affär. Tillsammans med barndomsvännen ”Michel” och ”Nicke” tar de sig in i värdedepån. Till sin hjälp har de den nervösa piloten ”Alex” och ”Zoran”, som hjälper till att organisera kuppen. Det är dock fler personer som på olika sätt hjälper till för att rånet ska lyckas i tv-serien.
Det stämmer till viss del med verkligheten. Sammanlagt åtalades tio personer varav sju av dem dömdes. Polisen tror dock att runt 20 personer ska ha varit inblandade i rånet. Tre rånare tog sig in i värdedepån, samtidigt som helikoptern cirkulerade i luften ovanför.
3. Stämmer det att rånet tog 30 minuter?
I serien planerar rånarna att hela kuppen ska ta 15 minuter. Men att ta sig in i byggnaden tar längre tid än de beräknat och rånet tar 30 minuter.
Att rånet tog runt trettio minuter stämmer. Vid 05.18 landade helikopter på taket i Västberga och vid 05.49 hämtade den upp rånarna igen.
4. Fanns det några personer inne i värdedepån under rånet?
När de tre rånarna tar sig in i värdedepåns räknecentral befinner sig ett tiotal personer där inne. Dessa personer flyr när dörren in till rummet sprängs, får tittarna se från tv-seriens ”rånscen”. Bland dessa finns också en gravid kvinna som håller på att svimma när hon märker att rånarna är på väg in.
Det stämmer. Inne i eller i anslutning till värdedepån befann sig 26 av G4S anställda, 14 av dem befann sig i ett uppräkningsrum där de räknade pengar. Efter att personal i uppräkningsrummet hört fyra detonationer valde de att lämna uppräkningsrummet och tog sig till en sluss som går till valvet. I förhör i tingsrätten berättar en av de anställda att i slussen får en person i taget plats men nu var det 14 personer som trängdes i slussen. Eftersom de andra anställda inte visste var rånarna befann sig ville de inte heller öppna upp slussen och de 14 anställda var fast i drygt 40 minuter.
Detaljen med den gravida kvinnan stämmer överens med verkligheten. Det framkommer i en intervju med Jonas Bonnier i tidningen Café från 2017. Personer inne räknecentralen fruktade för sina liv, bland dem fanns en gravid kvinna som trodde att hon skulle få missfall.
Enligt en artikel i Expressen 2014 berättade en av de anställda på G4S att man såg hur rånarna kom in i räknecentralen samtidigt som de anställda lämnade rummet. En detalj som också finns med i tv-serien.
– Ingen ville stanna kvar men gjorde det på grund av att de som satt på andra sidan kameran inte kunde se rånarna, berättade personen då.
5. Dejtade en av rånarna en anställd på G4S i Västberga?
I serien dejtar en av rånarna, Michel, en dansk ung kvinna som jobbar med att räkna pengar på G4S. Förd bakom ljuset avslöjar hon viktiga detaljer om byggnadens planlösning och hur mycket pengar de räknar varje dag. Hennes uppgifter blir viktiga pusselbitar för att rånarna ska kunna ta sig in i värdedepån och slutföra rånet.
Men hade rånarna personer på insidan?
Det stämmer inte. En sådan uppgift har inte framkommit i polisutredningen.
Däremot har frågan om rånarna hade insider som jobbade på G4S gäckat poliserna under utredningen. G4S genomförde en egen utredning efter rånet där de menade att flera saker pekade mot att rånarna hade personer på insidan.
– Det finns många detaljer som styrker vår teori om insider. Rånarna tog den optimala vägen in till uppräkningscentralen trots att den är extremt svår att hitta, sade Jan Wallberg som ledde G4S-utredningen.
6. Erbjöd G4S en belöning för den som kunde ge tips om rånarna?
Det stämmer. Precis som i tv-serien gick säkerhetsbolaget G4S en kort tid efter rånet ut med en belöning om sju miljoner kronor till den person som leder polisen till ett gripande
”G4S utlovar en belöning om upp till 7 miljoner svenska kronor för sådan information som direkt leder till gripande samt åtal och/eller återförande av pengarna från rånet”, skrev företaget på sin hemsida 2009.
Polisen var då skeptisk till att belöning skulle göra skillnad.
– Belöningar i Sverige är extremt ovanliga och det finns egentligen inga exempel på att belöningar i de här sammanhangen har haft någon betydelse, sade utredaren Ulf Göranzon till SVT 2009.
7. Stoppade rånarna polisens helikoptrar?
I serien placeras en svart låda med ett rött blinkande ljus utanför polisens helikopterdepå. Detta för att se till att polisens helikoptrar inte ska ha möjlighet att lyfta när rånet väl sker.
Det stämmer med händelseförloppet i verkligheten. Samma morgon som rånet placerades en bombattrapp vid polisens enda helikopterdepå på Värmdö, i södra Stockholm. Detta ledde till att polisens utryckning med helikopter tog lång tid och att rånarna i princip kunde agera fritt i luften. Även kedjor hade dragits ut runt G4S depå i Västberga för att försvåra framkomligheten under tiden som rånet skedde.
8. Skulle helikoptern egentligen landat vid Kanaanbadet?
I serien är det piloten ”Axel Broberg” som har i uppgift att ta helikoptern från Västberga till Norsborg för att lämna rånarna och pengarna. Han ska enligt planerna flyga till Kanaanbadet i Bromma, där helikoptern ska eldas upp och han själv ska få hjälp att fly med båt. Men ”Axel” får panik i vid badet och lyfter med helikoptern igen. Han lämnar den sedan i Täby.
Resvägen stämmer med det verkliga händelseförloppet. Utredningen visade att helikoptern åkte från Västberga till Norsborg, och sedan till Kanaanbadet. Två kanotister berättade i förhör att de såg två båtar lämna badplatsen på morgonen.
9. Handlade ”piloten” på McDonald's efteråt?
I tv-serien går piloten Axel Broberg in på McDonald's strax efter att han landat helikoptern i ett skogsområde i Arninge, 20 kilometer norr om Stockholm. Efter att ha köpt maten tar han en taxi till Lidingö.
Att piloten köpte mat på McDonald's efter att ha lämnat helikoptern stämmer. Han köpte mat på hamburgerkedjan i Hägernäs i Täby, några kilometer från platsen där helikoptern senare hittades. Han betalade med kontanter och kvittot från köpet användes senare som bevisföring under rättegången. Besöket kunde också bevisas genom övervakningsfilmer från restaurangen.
Att han tog en taxi till Lidingö stämmer inte. Sant är dock att han beställde en taxi från restaurangen, men resan gick till centrala Stockholm.
10. Placerade rånarna en bomb på Jakobsbergsgatan månader innan helikopterrånet?
Som förberedelse inför rånet på värdedepån i Västberga testspränger karaktärerna i serien ett tak på Jakobsbergsgatan på norrmalm i Stockholm. Detonationen är dock för kraftig och byggnadens konstruktion rasar ihop.
Om rånarna faktiskt genomförde sådana tester inför rånet är oklart. Men det finns ingen dokumenterad sprängning på Jakobsbergsgatan i samband eller i närtid med rånet. Det stämmer alltså inte.
11. Är det sant att en av rånarna var iblandad i en misslyckad räkinvestering?
I serien är det en misslyckad investering i räkbranschen som leder till att ”Rami” kommer i kontakt med kriminaliteten igen.
Att det ska ha handlat om just denna typ av investering har inte blivit klarlagt. Men att det var skulder som fick Safa Kadhum att utföra rånet stämmer. I tingsrättens förhör berättade han att det hela började när han betalade av en skuld med räntor som sedan växte. Det var då som Kadhum blev erbjuden att ta över en roll i rånet, så att han kunde betala av skulden.
I Jonas Bonniers roman ”Helikopterrånet” investerar dock huvudkaraktären ”Rami” i en misslyckad räkimport. Om detta var Bonniers eget påhitt eller om det faktiskt hände på riktigt är oklart.
12. Jobbade piloten med tv-produktion i verkligheten?
I serien framgår att piloten tidigare arbetat i tv-branschen. Det stämmer överens med verkligheten. Piloten dömdes 2010 till åtta års fängelse, mot sitt nekande. Han blev villkorligt frigiven 2015 och sade då till Expressen att han kan tänka sig att arbeta med tv igen.
– Jag hoppas kunna få lite jobb på något sätt inom tv-produktion, det är det enda jag kan. Jag är tv-producent. Sedan i vilken roll är inte lika relevant, bara jag får komma tillbaka och jobba.
13. Var det en serbisk pilot som skulle flyga helikoptern?
Den man som till slut anlitades att flyga helikoptern är svensk. Men i filmatiseringen är det först en man i Serbien som tillfrågas att genomföra flygningen.
Det stämmer. Serbisk underrättelsetjänst överlämnade en rapport till svensk polis där det framgick att en svensk medborgare rest ner till Belgrad för att rekrytera en pilot. Genom telefonavlyssning kunde man konstatera att en av de misstänkta reste ner till Belgrad för att rekrytera en pilot. I svenska medier kallades rekryteraren för ”Den svenske Gudfadern”. En kontakt nere på Balkan ska ha fått 190 000 i förskott för att hitta en pilot till rånet. En flygbiljett bokades till den tilltänkta piloten, men något gick snett och polisen fick nys om planerna och började avlyssna ”gudfaderns” telefon. I rättegången frikändes senare ”gudfadern” för iblandning i rånet eftersom rätten ansåg att samtalen inte räckte som bevisföring.
14. Greps en av rånarna i Dominikanska republiken?
Efter rånet flyr karaktären ”Rami” från Sverige och åker till Dominikanska Republiken. Där grips han senare av lokal polis.
Detta stämmer med verkliga händelser. Safa Kadhum dömdes till åtta års fängelse för inblandningen i rånet. Han var den enda av de tilltalade som erkände brott under rättegången. Han greps i Dominikanska republiken januari 2010, ungefär fyra månader efter rånet.
LÄS MER: Teorierna: Vad hände med pengarna efter helikopterrånet?
